Tårar som läker själen
De senaste dagarna på lärjungaskolan har berört mig djupt. Det har kommit tårar av både glädje och sorg – tårar som inte gått att hålla tillbaka. En vän sa en gång att tårarna läker själen, och jag tror det är sant. När Gud rör vid hjärtat får allt komma fram – både det som gör ont och det som helar.


En festmåltid för de fattiga
När jag såg bilder från S:ta Clara kyrka på sociala medier på söndag morgon trodde jag först att det var en middag för diakoner och gäster från konferensen. Kyrkan var så vackert dukad med vita dukar och långbord, ljusen lyste varmt, och det såg ut som en högtid.

Men dagen därpå fick jag veta sanningen – och den värmde djupt i hjärtat.
En person hade valt att, istället för att fira sin födelsedag med en egen fest, skänka pengar till en festmåltid för de hemlösa och fattiga. Tänk – en middag inne i kyrkan, där de som inget har fick sitta till bords, bli betjänade och känna sig sedda. Det måste ha varit en försmak av himlen. En glimt av Guds rike där kärleken får sista ordet.


En varm början på dagen
Idag började dagen som vanligt med morgonbön i kyrkan. Sångerna handlade om Jesus – han som gick in i döden för dig och för mig. Sedan började undervisningen, men inte som vanligt. Läraren, Iwan Giertz, bad oss be för varandra – en efter en. Det blev en stilla, helig stund. Kärleken och värmen i rummet gick nästan att ta på. Det var som om Gud själv ville påminna oss om att vi aldrig är ensamma.


Jesus i öknen – kampen mot ondskan
Undervisningen handlade om Jesus, som efter dopet fördes ut i öknen för att frestas – tre gånger. I kampen mot ondskan använde han inte mänsklig styrka, utan Guds ord. Vi fick höra att bön och fasta är starka vapen mot det onda, och att Andens kraft bär när vi själva inte orkar.

Sedan läste vi ur Uppenbarelseboken 12, om striden i himlen:

”De övervann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord, de älskade inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden.” (Upp 12:11)


Friköpta och fria
Jesus gick här på jorden med tårar i ögonen, av kärlek till oss. Han visade vägen genom att ödmjukt lida för vår skull. Djävulen vill hålla oss fast i fördömelse och skuld, men Kristus har redan friköpt oss.

”Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse i vårt ställe.” (Gal 3:13)

Vi är förlåtna.
Vi är fria.
Och vi är älskade – precis som vi är.

Reflektion:
Den här dagen på lärjungaskolan blev en påminnelse om vad tron egentligen handlar om. Om kärlek som ser, tårar som helar, och en Frälsare som redan vunnit segern. Allt vi behöver göra är att vila i det – och låta hans kärlek verka i oss.