Mina svärföräldrar och deras barn med familjer

Idag går mina tankar till alla släktingar som sörjer dig Stefan. Du hade en stor och underbar familj som Gud hade förutbestämt för länge, länge sedan att jag skulle få bli en del av. Det är bara du min Gud som vet varför du valde just denna familj för mig.

Den första tiden efter att du lämnade oss var jag chockad och det gick inte upp för mig att du lämnat oss. En tid senare så blir det så märkbart att du inte var på någon jaktresa alls utan du hade lämnat mig och barnen för alltid och inte tänkte återvända till oss. Att du aldrig mer i den här tiden skulle besöka någon i din familj. Då jag insåg det blev sorgen så smärtsam, jag glömmer bort din familj som också sörjer, en kär bror, en farbror, morbror, en son som var oerhört älskad. Tack för att ni förstår och att ni fortfarande orkar be för mig och mina barn i vår sorg.

Just nu är saknaden så smärtsam, mitt hjärta värker. Allt jag gör, gör jag ensam. Då jag är tillsammans med mina barn, är jag ensam, att gå till bönehuset går jag ensam. Ja, allt jag gör så är jag ensam. På söndagen skulle det ha varit underbart att få en date med dig efter bönhuset, om du bara hade varit med mig, när jag går mot korv görans för att äta någonting och upptäcker att min börs är borta. Då hade du bara betalt för oss och sen skulle vi tillsammans ha letat rätt på min börs och fått njuta av maten tillsammans. Sakta vänder jag om för att köra hem ensam och känner att tårarna inte är långt borta. Det smärtar så mycket att du inte är med mig, jag tror att du ser att jag behöver dig. Jag önskar att jag fick komma hem till himlen till dig, älskade Stefan. Jag saknar dig så mycket min kära, tårar som inte går att stoppa rinner ner för mina kinder.

Alltid blir jag påmind att jag har en vän som är med mig, en vän som jag kan prata med natt som dag, en axel som jag får luta mig mot. En himmelsk vän som alltid finns där för mig, lyssnar till mig, lyssnar på allt jag vill berätta och går och bär på. Tack kära Jesus för att du finns där för mig. Det gör att det lättar för en stund. Du finns där för oss alla, var och en, när vi vill berätta om våra sorger och bekymmer som nu för mig blir för tunga att bära. Gode Gud låt det inte dröja länge till förrän Jesus hämtar oss hem där inga tårar mera finns. 

Mina tankar går nu till din mamma som gråter och gråter, hon har nu fått följa två av sina söner till den sista vilan. Gode Gud hämta oss alla snart till Din himmel så vi får där tillsammans enas i Tacksägelsens sång.
Älskade svärmor jag förstår att din sorg är stor, jag skulle så önska att du inte behöver sörja! Att du inte skulle ha behövt mista din två älskade söner.

Du hade ett speciellt förhållande till min Stefan, han älskade dig så mycket. Ofta besökte han er där hemma under lunchrasterna, men också andra tider på dagen. Den senaste tiden blev det speciellt viktigt för honom att komma hem till er kära svärföräldrar. Hos er är det en samlingsplats för många, där ni alltid har tid att lyssna. Alla är så välkomna.

I mitten av mars var du och en av dina bröder där hemma hos föräldrarna. Ni pratade om allt mellan himmel och jord, den här gången så pratade ni också om vaccinet då ni alla hade fått er första dos. Du och din bror fick AstraZeneca med några dagars mellanrum. Nu hade myndigheterna stoppat just detta vaccinet och ni skämtade då ”att ni fick det bästa hjärnblödnings vaccinet” och skrattade högt åt det.


Stefan hade varit som vanligt de första timmarna efter vaccineringen, men senare på kvällen fick han svår huvudvärk. Där hemma gjorde han inget stort av den, han bara konstaterade att det var migrän. Han hade haft migrän för ett antal år sedan. Kanske det gått mer än 5 år sedan han hade migrän senast. Stefan du berättade inte för oss hur sjuk du blev den dagen eller hur rädd du blivit. Men till din mamma hade du sagt ”Mamma det här blev jag nog rädd för, jag fick så fruktansvärd huvudvärk”. Den här huvudvärken du hade kom från och till fram tills du fick din blödning, därför finns det flera frågor som vi kanske aldrig får något svar på. Vad var denna huvudvärk? Finns det ett samband med vaccinet? Var du bekymrad över det? Idag tror jag att du var det. Det finns så många obesvarade frågor kring din död.

Ni som får er spruta vill ni fråga några av de frågor jag har idag, fråga sjukhuspersonalen! Fråga gärna om det är tryggt att ta om du har några bakomliggande sjukdomar. Fråga om du kan ta sprutan utan att behöva vara rädd att du drabbas av några svåra biverkningar? Fråga gärna också vem som bär ansvaret om något händer dig efter dina doser? Må Gud ge oss visdom hur vi skall tänka om allt detta.


Jag vill tacka dig min kära svärmor att du finns i mitt liv. Du är alltid så full av kärlek till mig. Då jag kommer på besök, så ser du mig, du hör mig och passar upp mig. Det är en stor gåva att jag får ha dig i mitt liv. Du visste redan på juldagen 1985 då jag kom för att hälsa på er att det kommer bli Stefan och jag. Du sa att denna flicka kommer Stefan att falla för. Du hade så rätt i det. Gud hade redan för länge sedan bestämt att vi var ämnade för varandra. Tiden vi fick ha varandra blev för kort, men tänk vad fint att vi får träffas i himlen en dag.

Kära släktingar och alla mina vänner, att skiljas från den man älskar är så fruktansvärt smärtsamt, därför är det så otroligt viktigt att ni tar vara på den tid som finns. Din livskamrat är det bästa du har, därför råder jag er alla att prioritera honom/henne över allt annat. Det behöver inte komma någon lång sjukdomstid innan det är dags att skiljas från varandra. Ta hand om varandra!

2 svar till ”Familjen jag fick bli en del av!”

  1. Marita Sundkvist profilbild
    Marita Sundkvist

    Kära Marion💗 du skriver så fint! Tårarana bara rinner, när jag läser dina inlägg.
    Jag kommer att höra av mig snart, så jag får träffa dig på riktigt🤗
    Kraaam🥰

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Marita Sundkvist Avbryt svar

Vem är jag

Hej.

Jag heter Marion Hagman och bor ensam på en vacker plats i den lilla byn Lepplax-Pedersöre. Solen och vattnet är mina energikällor, och jag finner glädje i naturens små underverk. Jag försöker leva i nuet – det är den enda stund jag verkligen har. Gårdagen är förbi, och morgondagen är ett oskrivet blad.

På mina promenader stannar jag ofta upp för att beundra de små detaljerna i naturen, och genom kamerans lins fångar jag ögonblick av skönhet. På min blogg delar jag fotografier, tankar om livet och texter om både stort och smått – en plats där jag samlar det som berör mig mest.

Ta kontakt

email: hagman.marion@gmail.com

Blogg på WordPress.com.