Idag är det 9 månader sedan ängeln kom och sa ditt namn, tog din hand och förde dig till ett bättre land.

Du låg så stilla där i din sjukhussäng som om du väntade att vi, dina kära fick tid att förbereda oss inför slutet. De sista minuterna i ditt liv gjorde du som sköterskan sa till dig. ”Nu skall du snällt vänta tills din familj kommer hit”. Vi hann samlas där för att ta farväl. Jag var i värsta chocken där och då. Hur kunde vår underbara kärlekshistoria sluta så här?

När vi kom in till dig så var din andning nästan obefintlig och din puls så långsam. Det var så svårt att släppa dig, vi grät och ville hålla dig kvar. Sen så hade någon sinnesro att hitta en sång som gjorde oss lugn på ett förunderligt sätt. Vi kände starkt att rummet fylldes av änglar som bar oss var och en den sista stunder där i Uleåborg.

Under den sista versen stannar ditt hjärta. Din själ lämnade oss så stilla. Nu finns du inte mer här för oss. Det är fortfarande som att den verkligheten kommer som en chock att du på riktigt inte finns mera. Ingen kram eller puss när du stänger vår dörr för att fara till jobbet, på jakt eller annat ställe. Det var så viktigt för oss att säga till varandra när vi skildes. ”Jag älskar dig”. Några ensamma timmar med dig fick jag under de sista timmarna du levde. Jag fick krama dig och viska att jag älskar dig. Du var så varm som du alltid var. Oj vad jag saknar din famn som höll mig tills värmen spred sig till mig.

Hur gör man sen när själen har lämnat den man älskar? Ja, hur kan man bryta upp för att fara iväg och lämna kroppen kvar? Vi sjöng en till sång om hoppet att mötas igen. Natten gick mot sitt slut, vi ber ”Gud som haver barnen kär…”. Himlen grät med oss när vi lämnar sjukhuset. 

Nu får du vara med mig i mina tankar, på bilder, i videor och på min skärm. Du finns så levande i alla korta filmsnuttar, din röst, ditt skratt, din hälsning till dem som sen såg det du filmat.

Tacksam att jag har min tro på Jesus som en dag skall komma för att hämta oss alla till det land ditt du fått gå. Snart får vi mötas igen min kära. Både du och jag behövde få blommor idag. 9 månader av saknad.  😍❤️🙏