Kris i mitt känsloliv

Stefan nu hade du behövt vara med mig min kära. Livet är så orättvist, att jag inte får ha dig hos mig. Nu skulle jag behöva dig så mycket. Tårarna bara rinner i strida strömmar ner för min kind. Jag måste stanna upp för att andas emellan. Näsan är täppt och nu kommer tårarna igen. Varför är du inte här med mig nu, för i går kväll blev det riktigt kris. Måste ta sömnmedicin, kände på mig att det inte skulle bli en natt med sömn att jag skulle ligga vaken och gråta hela natten. Jag är så djupt sårad, ledsen och arg ända in i hjärteroten.

Tack kära Gud att mina söner var med mig på kvällen. De kramade mig, lyssnade på mig, de förstod mig. Du Herren är med mig, jag vet. Men jag skulle så vilja ha min Stefan här med mig, hålla om mig, ge mig ömhet, ligga nära mig tills jag somnar. Jag är djupt sårad och nu kommer tårarna igen. Andas lugnt, Marion det kommer bli bra, andas lugnt.

Tänk att jag sov ända till mitt i dagen och sorgen fortsätter när jag vaknar. Jag bara gråter. Ögonen är svullna av tårar och det kommer mer.

Kära himmelske far hjälp mig, låt allt bli bra. Bara du vet vad jag behöver just nu. Ske din vilja.